signatura

Lördag. Ledig. Kände mig full när jag klev upp i morse, snurrade runt i rummet och fick ta fast mig i väggarna. Det fortsatte när jag tog på mig min nikedräkt för promenaden runt älven en bit. Jag vet inte vad det berodde på, har varit ute och gått på morgon tidigare utan frukost utan att känt mig yr?! Värmen var som vanlig, 20+ och rikligt med moln.. känner mig föresten fortfarande onykter ^^

Har städat, tvättat och hunnit en extrasväng så milen är räknad. Bakat chokladbollar och handlat, snurrat runt på nätet och beklagat mig över saker och ting. I morgon fyller jag 27 år. Om jag kunde ändra på något skulle jag spola tillbaka 10 år av mitt liv vilka känns rätt onödiga. Student, körkort, Grekland/Kreta, Egypten/Hurghada, Thailand/Kata och året på Strömbäck har varit det bästa. Men oj så många dagar och år.. åt helvete.

Försöker räkna ut hur mycket jag kommer att tjäna i sommar, hur jag kan snåla men samtidigt leva under det kommande året, så jag har möjlighet att få nya upplevelser och erfarenheter nästa sommar. Känner mig som världens skurk när papps ringde och frågade mig när jag slutar jobba för i sommar.
- Den 9onde. Vad tänker du på?
- Vad gör du den 7e?
- Jobbar. Har en D4 dvs jobbar 7-12 + 17-22.
- Det var ju skit.
- Vad tänker du på?
- Jag tänkte vi skulle åka och se Diggiloo, i Skellefteå. Kan du försöka få bort arbetsdagen?
- Njae, blir svårt. Hittils har ett par ordinare blivit beordrad ut.
- Det är en månad kvar?! Jenny och Robert var intresserade!
- Ja, men det är 10 timmars arbetsdag, mycket pengar för mig.
- Du jobbar ju rätt mycket ändå
- Ja, men jag är inte så intresserad. Inte mina favoriter. Åk ni!
- Jag har fått tag i ett par biljetter till ett bra pris!
- Jag vill inte

Och faktum är att jag inte är intresserad. Musik är en favorit, kanske inte Markoolio eller Jessica, men har ingen som helst lust till att göra nåt. Visst är det roligt att göra saker i familjetecken, men jag är trött. Jag har ställt in mig på att den här sommaren, sommar 2010 kommer gå till historien som mitt livs sämsta sommar. Jennys 30årsdag ska bli riktigt riktigt bra, men det är den enda dagen som jag ska skratta från hjärtat. Resten är falskspel och överlevnadsstrategi, jag har inget att hämta här mer.

Nästa sommar är jag överallt och ingenstans.

Men just nu existerar jag inte.